Björnjakt

Solen lyste blekt i morgonstunden. Snökristallerna knastrade under tassarna. Hugo sökte. Tyst. Försiktigt.
Så stannade han till. Öronen var på helspänn. Svanse rakt upp.
Pang! Där brakade Hugo iväg! Bort mot sitt byte! En björn! Nu skulle den fångas!

Hugo hugger sitt byte
Hugo hugger sitt byte

Nu kanske det bör tilläggas att björnen är cirka 12 cm lång, teddymaterial och troligtvis skall användas som nyckelring. Men vad gör väl det? Man blir lika lycklig för varje byte som fälls!

Hugo bär på sitt byte
Hugo bär stolt på sitt byte

Hela vägen genom skogen bar Hugo sitt nedlagda byte. Det är klart att han tappade det ibland. Men så snart jag såg att han inte hade den i munnen längre, frågade jag honom:
– Var är björnen?
Då letade han upp vart han hade tappat den, och sprang vidare med den.

Nu är björnen nytvättad och ligger på tork.

Den fällda björnen
Efter en vild kamp, ligger nu björnen still

På hemvägen mötte vi en fin och trevlig herre som heter TinTin. Det syns ju inte på bilden, men han är faktiskt inte alls så här suddig i verkligeheten!

Granne TinTin
Här är vår granne TinTin

Ikväll är vi bjudna hem till Robbie! Troligtvis är även hans matte Sophie och husse Calle där också. Det är utlovat räkor! Smarrigt! Förhoppningsvis kommer det bildbevis senare ikväll.

Nu väntar Hugo och jag på husse. En längtan som aldrig tar slut.

Vaaa eeeee husseeeee?!?
Vaaa eeeee husseeeee?!?

2 reaktioner till “Björnjakt”

  1. Kul att se hur Hugo växer och lär sig nya saker, ex vis som när jag träffade honom och matte efter skogspromenaden och han fick visa att han nu också ligger på kommando. Nu är han väl nöjd, såg att husse kommit hem. Så vill jag önska en trevligt kväll – smarrigt med räkor och kul för Hugo att tampas med Robbie.

  2. Man blir så glad när man läser vad Ni har gjort om dagarna. Björnen är jättefin.
    Kram från Kerstin

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.