Eländes matte
Dessa dagar har varit eländiga för mig. Matte har bara legat helt still på sängen och hostat.
Det enda jag har kunnat göra, är att ligga tätt intill henne, putta lite med min blöta nos och slicka lite. Och det verkar ha hjälpt. För idag, efter tre långa dagar, har hon i alla fall ätit lite.
Igår var jag och grannen Florence ute och gick. Hon skötte sig riktigt bra; drog inte i kopplet, hade med sig godis och gick till de rätta ställena. Så henne var det ordning på!
Och idag har jag gått ut med husse, då han har jobbat i Göteoborg. Tur det! Var skulle jag har kissat annars? Hörde jag någon säga balkongen?
När jag inte har legat intill matte, har jag kollat lite på bilder. Dessa är från förra veckan.
Du vet väl att om du klickar på de små bilderna, så blir de större. Bara så där!
Bäst att hålla koll på vart de kastar den där fina dummyn. Hämtar jag den, får jag ju godis!
Swisssch iväg! Där åker dummyn iväg!
Puh! Jag klarade det! Hoppas det blir någon godis denna gång.
På söndagen var det kalas hos Olof. Han fyllde 2 år, sa de.
Men det var ju lite underligt… Jag är ju 1 år, kan morra, skälla och har massor av hår. Men Olof varken skällde, morrade eller hade så värst mycket hår. Bara några röda strån på toppen!
Olofs matte å husse kanske har räknat fel…
Jag fick den bästa platsen – under bordet! Där hamnar det alltid mängder av kakor och bullar. Härligt!
kerstin
2 september, 2005 @ 21:19
Hej!
Kul att Ni är på gång igen vi har saknat doggboken. kramvovv från Kerstin
Bella & Bianca
2 september, 2005 @ 21:31
Voff Hugo!
Vad skönt att din matte é på bättringsvägen! Men varför sa du inget till våran matte? Hon hade kunnat gå ut med dig. Eller rättare sagt, du hade kunnat gå ut med henne! 😀
Skönt att det löste sig iallafall!
Ciao!
B & B
Eva & Habibi
3 september, 2005 @ 10:58
Så skönt för både dig och matte att hon är på benen igen. Tur att det finns andra i din närhet som vet hur du vill ha det.
Blöta pussar från
Habibi
Florence
5 september, 2005 @ 12:53
Härligt att matte mår bättre, och det var ett underbart nöje att ta med dig ut i skogen. Hoppas att jag får göra det igen någon gång. Du var så duktig, när jag vissla på dig kom du som ett skott och satte dig vid min vänstra sida. Du har lärt dig mycket under sommaren. Kram på er båda eller alla tre förresten. Grannfrua!!
Ralf Asklund
6 september, 2005 @ 07:18
Klart att du blir glad Hugo när Matte blir lite friskare dag för dag!
Faktiskt det blir vi också!
MorrMorr o MorrFar