Hennes sjukgymnast är ”vår” Tina Hansson, alltså Fox och Neros kennelmamma nere i Skåne.

Helt fantastiskt!

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=camilla_westerdahls_vag_tillbaka_efter_en_svar_bilolycka&videoid=2151217

Ett sånt killkalas – fem lurviga i en enda stor hög!

Vi var i skogen och övade på att hitta dummys, och det var premiär för lille Roffe (10 månader). Han klarade det galant!

Jag förstår bara inte varför vi var ute så kort tid? Bara någon timme så där. Jag menar, jag var supervarm! Men däremot var matte så kall att hon liksom skakade.

När hon kom inomhus, fick husses jacka, blev insvept i en filt och fick lite mat, så slutade hon att darra så där. Vi hundar som inte hade haft en tråd på kroppen somnade dock som fem små stockar direkt.

Tack för idag flocken Garvik/Gustafsson!

Och så passade det så bra, att det fanns en bunt med valpar där också! Eller ja, valpar å valpar… De där små hårkorvarna är alltså bara 4 veckor gamla, och om du frågar mig så är de inget å ha.

Matte å husse pratade om de där lurviga sakerna hela vägen hem. Det enda jag och Fox fick se var några bilder. Jag menar, vad skall man ha de där håraporna till? De kunde ju knappt gå jö!

Nä tacka vet jag såna som jag och Fox. Så där små har vi aaaaldrig varit. Så det så!

Vi fick låna matte Fias syster Lenas fina lägenhet. Underbart!

På lördagen åkte vi ännu längre än Stockholm. Ända till Norberg! Där hälsade vi på tre ursnygga tjejer; Hattie, Ynes och Asta (+ deras matta Karin och husse Lars-Rune mattes tillägg).

Så snabba de där långbeningarna var! Men ack så kul vi hade! Äntligen någon som ville och KUNDE springa ikapp med mig!

Efter supergod och supertrevlig fika, så åkte vi tillbaka till Stora Staden. Där fick matte å husse foder av bästa slag (mumsiga tacos mattes tilägg) och mängder av klappar och mys hos Lena och hennes manvän Thomas + två människovalpar.

På söndagen började återresan. Hela måndag och tisdag sov vi. Det tar på en att resa nästan utomlands!