Lämplighetstest

Idag var det då dags för den Stora Testen – Lämplighetstest!

Brumma och hela kullen träffades på Säve Flygplats i Försvarsmaktens lokaler i ett stort bergrum.

Först fick vi se Brummas syster Braka göra testet. Sen var det dags för Brumma!



Här Brumma ute på luftning, före testet.

Matte står bredvid och är fokuserad.

Det var rätt mörkt och dunkelt.

Och är är husse, även han rätt fokuserad.

Först hälsade testledaren Pierre Wahlström på Jocke och Brumma.

Sen gick han och Brumma iväg och lekte lite med en boll och en trasa.

Sen gick vi iväg längre in lokalerna. Här fick Brumma gå upp för en trappa där hon skulle leka lite med en boll. Hon var inte särskilt intresserad av den där tennisbollen…

(på denna bild är det Brummas Bror ni ser, Brabant. Matte var så engagerad, att hon glömde ta kort i detta rum!)

I nästa rum skulle hon hoppa upp på en stor trälåda. Väl uppe, började testledaren gunga på lådan! Man vill då se hur balansen är, och även här tar man fram en liten boll, för att se hur påverkad hunden är av situationen. Brumma klarade sig ok.

I nästa rum instruerades husse att gå in, ropa på Brumma, och sedan stänga dörren. Sen släpptes Brumma in i det kolsvarta rummet. Jocke skulle inte säga någonting, förrän Brumma hade hittat honom. Hon klarade det galant!

På väg till nästa moment, utsattes Brumma för en kedja som rasar genom ett plåtrör. Kan ju nämna att det låter något fruktansvärt!

Brumma klarade det fint. Nästan lite väl lugnt, enligt protokollet.

Dumpern är en klassiker! Husse och hund kommer gående i lugn och ro. Plötsligt ställer sig en stor overall upp! Då skall man bedöma hur hunden reagerar; rädsla, aggression, lekfullhet, lugn? Allt bedöms.

Brumma blev rädd, men inte överdrivet. Och det gick över när hon väl, tillsammans med Jocke och Pierre, gick fram och luktade på den konstiga overallen.

Nästa station var ”släden”. Det är en målad gubbe som sitter på en släde. Testledaren drar släden emot ekipaget, och så skall man då se hur hunden reagerar, och hur fort den ”taggar ner”, när den förstår att det inte är något farligt.

Brumma tyckte släden och gubben var läskig, men inte överdrivet farlig.

Som näst sista övning, rullades det en boll inunder en trätrall. Här skall man se hur nyfiken och envis hunden är. Brumma tyckte väl bollen var sisådär intressant. Letade lite, men struntade i den. Man kan tolka sånt lite olika tydligen. Antingen är hunden dum och fattar inte, därför går den iväg. Eller så är den intelligent och fattar att den inte kan komma åt den, och går därifrån. Men den kan också kämpa tills tassarna blöder (bildligt talat) för att få tag i bollen! Brumma är för intelligent för den här leken. 🙂

Sista övningen var att leka med en trasa, samtidigt som fyra lösa skott avlossades. Brumma brydde sig inte särskilt. Hon tittade till, men tyckte att det var roligare att ”joxa med trasan”.

Här ser ni testledaren Pierre. Han och hans Ängsbackens Rosso blev Svensk Schäfermästare 2007, för några veckor sedan. Imorgon skall han och hans Rosso, ner till Slovakien på VM. Vi håller alla tassar och tummar vi kan!

Efter hela testen läste Pierre upp bedömningen av Brumma. Både Jocke och jag hörde allt, men det är frågan om vi förstod exakt allting. Vi skall få protokollet på papper om några veckor.

Men sammantaget var att Brumma var en intresserad, nyfiken och positiv hund.

Och så är hon söt också! 😉