Asklunds hundliv
Vad handlar det om?

Detta är en dagbok för den Asklundska flocken.
I flocken ingår Sofia, Joakim och jaktlabradorerna Fox (han som är röd som en räv) och Nero (ja, den svarte då), den lille brune jaktcockerspanieln Hobby och nytillskottet: salukin Spiff.
Har du frågor och funderingar?
Maila då till:
info@asklunddesign.se

Kommentarer…
Doggbok per hund
Månadsvis

Vi firade vår nationaldag med korv!
I alla fall gjorde Hugo det. När han väl hittade korven!
Vi åkte till Strekered, och vi stannade vid Abborrtjärn.

Jag och Hugo vid Abborrtjärn
Här står jag och Hugo och blickar ut över tjärnen

Vi gick ner till vattnet, Jocke och Hugo stannade kvar medan jag gick vidare. In i skog och träskmark! Efter cirka 75 m lade jag en lekisspindel, en som Hugo älskar. Och så gick jag ungefär 75 m till.
Då skickade jag ett SMS till Jocke, och så började de söka efter mig. Hugo stack iväg så snabbt att linan brände i handen på Jocke!
Hugo hittade först spindeln, sen fortsatte han spåra efter mig. Trots att jag hade gått i mycket vatten och annat mystiskt, fann han mig! Och jag blev riktigt glad, för jag vet inte om jag hade hittat till bilen igen själv… 😉
Sen var det dags för Jocke att gå iväg. Hugo tyckte det var olidligt att vänta!
Hugo längtar efter Jocke
Hugo längtar efter att spåra upp Jocke

Så fick jag då ett efterlängtat SMS av Jocke, så bar det av. Precis som första gången stack Hugo iväg med en rasande fart! Men jag slapp bränna mig i alla fall. Jag hade ingen aning om vart Jocke hade gått, så det var bara att följa med Hugo. Vi virvlade som två fjärilar där i skogen. Efter en liten stund fann Hugo spindeln. Strålande, tänkte jag, detta kommer att gå finfint!
Men efter ett tag i skogen, tyckte jag att Jocke nog hade tagit lite väl många konstiga vägar. Tankarna for genom huvudet, lika snabb som granarna susade förbi. ”Gick han verkligen så nära det där stupet?” och ”Men oj, här var det superjobbigt att ta sig upp!” osv.
Plötsligt var Hugo och jag tillbaka på parkeringen! Uppenbarligen hade vi missat honom. Jocke ringde på mobilen – Jag kommer till er!
Så till slut blev det en skön återförening vid bilen!

Hugo och dödskallen fi@
Hugo och jag

Så här långt hade vi bara gått genom skogen. Hugo hade alltså bara känt lukten av oss! Men för skoj skull gick jag ett litet och ganska så enkelt spår till. Och i slutet lade jag en liten hög med falukorv! Man måste ju fira!
Hugo hittade både mig och den ljuvligt goda (enligt Hugo) korven!

Men nu fick det räcka med spårande! Jocke avslutade med lite gos i buren!
Hugo och Jocke
Hugo och Jocke i buren