Nationaldagen
Vi firade vår nationaldag med korv!
I alla fall gjorde Hugo det. När han väl hittade korven!
Vi åkte till Strekered, och vi stannade vid Abborrtjärn.
Här står jag och Hugo och blickar ut över tjärnen
Vi gick ner till vattnet, Jocke och Hugo stannade kvar medan jag gick vidare. In i skog och träskmark! Efter cirka 75 m lade jag en lekisspindel, en som Hugo älskar. Och så gick jag ungefär 75 m till.
Då skickade jag ett SMS till Jocke, och så började de söka efter mig. Hugo stack iväg så snabbt att linan brände i handen på Jocke!
Hugo hittade först spindeln, sen fortsatte han spåra efter mig. Trots att jag hade gått i mycket vatten och annat mystiskt, fann han mig! Och jag blev riktigt glad, för jag vet inte om jag hade hittat till bilen igen själv… 😉
Sen var det dags för Jocke att gå iväg. Hugo tyckte det var olidligt att vänta!
Hugo längtar efter att spåra upp Jocke
Så fick jag då ett efterlängtat SMS av Jocke, så bar det av. Precis som första gången stack Hugo iväg med en rasande fart! Men jag slapp bränna mig i alla fall. Jag hade ingen aning om vart Jocke hade gått, så det var bara att följa med Hugo. Vi virvlade som två fjärilar där i skogen. Efter en liten stund fann Hugo spindeln. Strålande, tänkte jag, detta kommer att gå finfint!
Men efter ett tag i skogen, tyckte jag att Jocke nog hade tagit lite väl många konstiga vägar. Tankarna for genom huvudet, lika snabb som granarna susade förbi. ”Gick han verkligen så nära det där stupet?” och ”Men oj, här var det superjobbigt att ta sig upp!” osv.
Plötsligt var Hugo och jag tillbaka på parkeringen! Uppenbarligen hade vi missat honom. Jocke ringde på mobilen – Jag kommer till er!
Så till slut blev det en skön återförening vid bilen!
Så här långt hade vi bara gått genom skogen. Hugo hade alltså bara känt lukten av oss! Men för skoj skull gick jag ett litet och ganska så enkelt spår till. Och i slutet lade jag en liten hög med falukorv! Man måste ju fira!
Hugo hittade både mig och den ljuvligt goda (enligt Hugo) korven!
Men nu fick det räcka med spårande! Jocke avslutade med lite gos i buren!
Hugo och Jocke i buren
Florence
7 juni, 2005 @ 22:29
Vad duktig Hugo är, och vad trevligt ni verkar ha det. Vackra naturbilder bjuder ni på också.
Kul att kika in här – grannfrua
Kent
10 juni, 2005 @ 08:44
En spännande övning!
Det var spännande och intressant att läsa om spårövningen. Vi kan ju knappt förstå djurens enastående luktsinne. Jag är t ex oförstående till hur knarkhundar kan känna doften av knark när det ligger invirat i många lager plast, igentejpat och instoppat i en resväska eller dolt i en bils inre. När vi själva känner en stark doft måste den ju vara rent bedövande stark för hunden. Hugo kan nog bli en fin spårhund med lite träning. Han klarade ju nästan första provet helt.
Han är värd en extra korv för sin prestation
Tycker Kent