Wilma i vattnets tecken

Dags för kalas!
Igår var det en stor dag – vår (ja, jag skriver ”vår” för jag bor och vaktar faktiskt denna lägenhet) granne fyllde år! Hurra!
Och vad betyder ”fylla år” om inte tårta!
Så vi gick några meter bort till vår granne. Och si, där fanns tårta!

Tårta!
Tårta!

Alltså vatten är ju bara helt hundebart! I alla dess former! Pölar, regn, dusch, bad, skål.
Jag älskar helt enkelt vatten!

Ligga i gräset å ha det bra
Något som Fia och Jocke är lite dåliga på, är att ligga i blött gräs och åla sig fram på magen.
Som tur är, så är jag väldigt duktig på det.

Inget vattenhinder för Wilma!
Människorna sa – Det där är ett vattenhinder!
Men inget vatten är ett hinder för mig! Guuuuu så skönt det var att ta ett dopp så här på golfbanan!

Bad i badkar
Inte nog med att jag fick bada utomhus. Jag fick även bada inomhus!
Sicken ljuvlig dag detta blev!

Wilma

Författare: Asklund

I denna blogg är det oftast jaktlabradoren Fox som skriver. Du får gärna skriva en kommentar till inläggen! Fox brukar vara en hejare på att svara :-)

1 reaktion till “Wilma i vattnets tecken”

  1. Men vad skönt du har det Wilma, du har ju kommit till paradiset! Mmmm – det är det som är så jobbigt med badhundar – vatten ute är inte alltid så rent… Badanka är lite enklare, då kan man vara tillsammans i badkaret när man kommer hem.

    SVAR:

    Ja, Fia verkar vara av den där åsikten också; att allt vatten inte är hundebart, bäst och ljuvligt…
    Vad har ni fått det ifrån? Blev ni skrämda för vatten när ni var små människovalpar?
    Ta bara en sån sak som diket jag hittade. Det var fantastiskt! Fyllt med både lera, slam och vatten! Kan ju inte bli bättre! Men efter jag hade rullat mig där, bara en liten stund, så fick det räcka tyckte Fia. Fattar inte riktigt hur ni människor tänker…
    Men som kompensation för att jag fick vara i diket så kort tid (10 minuter, Fias tillägg) så fick jag bada i badkaret när vi kom hem!
    Härligt!
    Wilma

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.