Lort och lycka

Promenaden före Hugos lunch (och efter min) brukar bli en lite längre variant. En sväng bort i skogen är lagom. Idag har det regnat från alla håll och kanter! Trots att jag hade dubbla huvor regnade det in i öronen! Hur nu det gick till…
Trots detta skvalande var det en härlig promenad. Gyttjan skvätte, Hugo plöjde genom lera och löv, jag drattade på ändan i geggan, vinden ven, och inte en annan hund (eller människa heller för den delen) syntes till. Men både Hugo och jag var lyckliga. Man känner att man lever när det är väder!

Lortig och lycklig
Lortig och lycklig Hugo

När vi kom hem sa jag till Hugo att sätta sig utanför vår lägenhetsdörr. När jag hade förberett för en hugodusch, gjorde jag handtecknet för ”kom hit”. Han kom som ett skott och hoppade ner i badkaret! Det enda jag behövde göra, var att vifta lite!

Luddig i kanterna
Här kan man skönja en Hugo som är luddig i kanterna

Efter en varm och välgörande dusch, mådde Hugo väldigt bra. Men det är samma procedur efter varje dusch: Först springer han som en skållad råtta. Gosar runt hejdlöst i sängkläderna, swischar iväg till soffan, ner igen, ut i köket, kastar sig på fällen för att genast sticka iväg till sängen igen. Men när det är klart, då verkar han väldigt nöjd.
Med filten om kroppen och efter en djup suck, somnade han på soffan.

Nybadad, nöjd hund
Nybadad, nöjd Hugo

1 reaktion till “Lort och lycka”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.