Gott å blandat
Här ligger jag i en, för mig, helt normal pose på min zebrafäll. Men som alltid är matte framme med censurpennan!
Och nej, jag har inte brutit nacken.
En vacker kväll åkte vi till Härlanda Tjärn. Husse och matte hade packat en matsäck. Underbart! jublade jag och Brumma!
Det är ju så härligt att gå en lång, skön skuttpromenad för att sedan pausa med en god fika.
Men så här blev det:
Efter en promenad på cirka 10 tassteg, satte sig våra människor ned.
Matte fick en macka…
…och husse fick en macka…
Varken Brumma eller jag fick ens en endaste smula!
En annan dag var vi ute i Jonsered och sprang i skogen!
Plötsligt ropade Jocke:
– Jag har tappat min vante! Fasen också…!
Genast visste jag att det var min tur att jobba. Vips iväg därifrån dit vi hade gått. Och vad fann jag väl där?!
– Var det denna du ville ha?
Så gick vi där i skogen och luktade på barr och mossa. Plötsligt fick jag en annan vittring! Det var en doft som gav mig minnesbilder av dummys, hundar, visselpipor, mängder av godis och så något mer… Något väldigt trevligt har jag för mig…
Som från ingenstans dök då Roger upp bakom en gran! Det är klart det var Roger jag hade fått vittring på!
Jag blev så glad att mitt skinn höll på att ramla av! Favvo-Roger! Mitt i skogen! Vov!
Väl hemma i lägeneheten hittade jag världen bästa uppfinning – Ramlösa med Kaktus!
(OBS! Det där har matte tvingat mig att skriva!)
Rör inte min Ramlösa med Kaktus!
Detta skall bli min nästa reklamkampanj:
Ramlösa med Kaktus är drycken för jycken!
(Det där skrev jag dock alldeles självmant!)
Efter den där skogspromenaden blev jag så här trött.
Och Brumma såg ut så här!
