Lure Coursing i Bröndome

Så var det då helg och jag och Brumma frågade oss:
Och vart skall vi få åka idag?

Det blev till en stor åker! Matte och husse kallade den för Bröndome. Tydligen ligger denna enorma åker ungefär vid Kungsbacka, alltså där jag går och får massage på Hälsa & Helhet. Och då vet ju alla vart det ligger!

Och här skulle det alltså tränas lure coursing! Husse förklarade för mig att det är simulerad harjakt. En lång lina dras genom trissor, som sätts i marken. I slutet av snöret sitter en hare (jag tyckte mer det såg ut som en stor plastpåse…). Och i andra änden är det en motor, som vinchar in snöret!
En människa ropar:
Håll i hundarna!
och sen kommer själva startropet:
Tallyho!
Då släpper man iväg just den hund som skall springa loppet. Och iväg efter plastpåsen, med en jäddra fart!
Matte sa till mig, att om jag är intresserad av själva reglerna, kunde jag gå in på:
Lure Coursing Västras hemsida å läsa mer.

Vår franska, fina Peugeot tyckte att åkrar skall man odla på, inte köra! Så han slirade och girade som 17! Men husse Jocke fixade parkeringen galant! Här ser ni några av de första samlade.

Jocke, Marie och Thomas hjälper till med lure coursing-banan.

Husse Jocke filmade å fotade hela dagen.

Matte fi@ fikade

Även varghunden tyckte det var kul att jogga efter luren!

Även småsmå miniminivovvar fick prova på att springa!

Här ser ni Burr, alltså Thomas och Maries släthåriga saluki. Ja, han som bakade kladdkaka förra helgen!
Han står här redo för sitt lopp. Alla som skall springa, måste ha en sån här korg framför näsan. Kanske är det för att inte plastpåsen skall åka in i näsan… eller så är det för att det så tufft ut… Jag vet inte! Men det ser coolt ut!

Under tiden hundar sprang lopp, var det värsta vovvekalaset på åktern!

Här träffades stora som små

Efter flera timmars trampande i åkern var inte bara alla hundar trötta, utan även dem med kängor på tassarna!

Nästa gång skall jag och Brumma kanske prova på att springa efter den där plastpåsen. Brumma ville verkligen springa, redan denna gång. Men hos mig ringde bara frågan – varför?
När det finns dummys att leta upp?!