Snö
För några dagar sedan, ja när det fortfarande fanns asfalt och brunt gräs på marken, mötte jag min granne Spiffs matte. Vips fick jag ett ljuvligt tuggben i munnen! Mumstack!
Här har jag kommit hem med min skatt och slukar den ljuvliga tuggisen. Tack för den, världen snällaste spiffgrannmatte!
Matte och husse packar ju som galningar i kartonger som luktar banan. Än så länge har de inte rört mina eller Brummas inventarier. Vi får se hur länge de håller tassarna borta! 😉
När snön öste ner som bäst mötte vi de snälla människorna som fixar och grejar i vårt hus. De tog bort allt det vita, så man såg asfalten! Coolt!
När jag och matte sedan gick iväg sa hon:
– Hahahahahaaa, kanske man skulle ringa E Skott Service AB! Hahahahaaaa!
Hon skrattade så hon nästan välte i snön. Om nån kan förklara varför det nu var så roligt att ringa just den firman, får ni gärna förklara…
Jag, matte och Brumma i snön
När vi kom in i värmen fick vi en välbehövlig fika. Vet faktiskt inte vad matte och husse fick, men jag och Brumma fick var sin knorr!
Här vankas det knorr!
När knorren var uppäten, och värmen började stiga i kroppen, la jag mig på sägen för en tupplur. Vet inte varför, men matte ville promt att jag skulle ha någon skylande på mig! Hon sa något om “tikarna blir ju galna” och “alla andra hanar blir avundsjuka” om vi inte ritade en ruta…
Här sover jag gott efter knorr och en kall vinterpromenad
