Äntligen träning!

I lördags träffade jag Elton. Blev faktiskt livrädd först! Vad 17 är detta för något? En liten ullig sak som skäller och skuttar efter mig?!
Det är ju sånt som JAG skall göra! Det är ju jag som är VALPEN!
Efter några varv med svansen mellan benen blev jag både yr och trött, så jag sa till:
-Voff! Lägg av nu!

Och trot eller ej, men valpen Elton lyssnade på mig. Lilla mig! Så efter det kände jag mig vuxen, ja nästan redo för körkort!

Tror faktiskt den lille Elton bara var lite nervös. Men så hittade vi ett gemensamt intresse – dofter!
Sen hade vi det hur trevligt som helst!

Nu på söndagsmorgonen sa husse och matte:
– Idag skall vi rensa förrådet! Nu skall det bli ordning!
Vet inte riktigt vad de menade… Om jag får säga något, så tycker jag det blev stökigare än någonsin!

Efter mina människor hade bytt plats på alla grejor i lådorna, så är nu allt tillbaka på samma plats igen.
Det är inte lätt att förstå sig på allt de där tvåbeningarna gör…

Sen på eftermiddagen var det dags för att åka på träning. Äntligen! Jag har ju inte varit ute på träning på aplänge!
Och nu var det dags!

Då säger plötligt matte att hon inte skall med! Men va va va vaddå?
Hon viftade på sin tass och sa att hon inte kunde det. Nähepp, så det blev husse och jag som åkte själva istället.

På Amundön var det väldigt spännande idag.
Husse kallade inte träningen ”träning” som han brukar, utan kallade det ”nuskallviövainförprovetimaj”.
Jag får fundera på vad han menade med det…

Mänger av nya tjejer som jag aldrig har träffat tidigare!

Jag hämtade dummys, gick bredvid husse, satte mig när han ville och pussade inte på en enda flicka!
Tydligen tyckte husse att jag gjorde helt rätt i detta, sa att jag var en stor pojk nu och gav mig ett märgben!
Så skall jag nog göra igen…!

Väl hemma somnade jag sött på det luddiga, utplattade djuret. Skönt!