Kort blev lång

Idag ville vi ut i naturen. Gärna i skogen. En kort promenad. Picnic! Så vi gjorde i ordning en matsäck mackor och Doggy.
Vi tänkte att Svaretdalens naturreservat skulle bli bra. Men först måste vi åka till apoteket i Nordstan. Hugo är nu 6 månader, och då är det dags för en andra avmaskning.

Nästa “måste” var att köpa en ny visselpipa. Tyvärr tappade vi vår andra, någonstans, var som helst, igår. Visst, vi kan stå och ropa Huuuuuugooooo. Men det är lite mer snärt i en pipsignal. Och så kommer ju Hugo till oss när vi piper!
Vi åkte till Huveröds på Gamla Tuvevägen 21. Det var vårt första besök! “Vår” butik är annars Huveröds i Kållered. Men nu vet jag inte längre… Denna på Tuvevägen var otroligt välsorterad! Så välfylld att vi till och med hittade ett renskinn! Sett och köpt! Men tyvärr hade de inte den visselpipa som vi ville ha. Den snälla tjejen i kassan ringde då till Kållered. De hade kvar pipor! Så vi la undan en.

När vi var klara där började det snöa. Inte lite, utan väldigt mycket! Nu kände vi inte riktigt samma sug efter att vara i någon natur. Nä, nu ville vi bara äta mackor och dricka kaffe! Men när vi ändå var på Hisingen, så ringde vi Hugos kennelmamma Charlotte, eller som hon själv kallar sig – gammelmatte! 🙂
Hon ville gärna träffa Hugo med sina bihang till människor.
Vi har varit på besök några gånger under Hugos uppväxt. Och Hugo fick godkänt idag också!
Kanske han känner igen sig. Dofterna. Huset. Ja, vem vet? Han verkar tycka mycket om Charlotte i alla fall!

Gammelmatte Charlotte med Hugo, från Minnows kennel

Nu var vi hungriga på riktigt! Dags att hitta en plats för fika på renskinn! Vi åkte en sväng upp i Angered. Tänk så många områden det finns. Så många människor som bor! Överallt finns det ju hus och hem!
Till slut hittade vi en perfekt plats i solen. Där intog vi mackor och Doggy. Alla fick det de ville ha!

Människa och hund på ren

Nu hade vi fått energi i kropparna och var nu redo för vidare färd. Vi tog oss till Huveröds i Kållered för att köpa den undanlagda visselpipan. När vi ändå var där köpte vi en till + en grisknorr. Grissvansarna ser för äckliga ut, och har inte alls någon knorrform, utan de är spikraka och stenhårda. De flesta var också fulla med svinborst. Efter mycket letande hittade jag den som såg smakligast ut. Om man nu kan säga så…
När vi kom ut från Huveröds, gissa vem vi mötte där?! Jo, vår granne Lotta! Ja, den Lotta som har Smilla, som var på middag hos oss i torsdags! Så liten och precis är världen. Hon skulle köpa god mat till Smilla. Huveröds är ett härligt ställe!

Här står Kicki, Bettan och Lotta. Nä, förlåt! Hugo, Jocke och Lotta skall det ju vara!

Men vad skulle vi göra nu? Vi kunde ju inte bara åka hem så där. Så vi ringde till Jockes föräldrar och frågade om de ville ha lite besök av Hugo och oss andra.

Hugo längtar till Varberg

Det blev ett rungande ja på den frågan! Så vi åkte ner till Varberg.
När kom till stan tog vi först en liten promenad till Hugos favvoställe.

Hugo är på sitt favvoställe i Varberg – Folktandvårdens innergård!

Som du kanske minns, så var ju Pia idog i att få Hugos öron flygdugliga. Idag försökte han själv!

Snart lyfter jaaaaag!

Hemma hos Kerstin och Conny var även Jockes lillebror Robert och hans fru Cathrine + deras son Theo som är lika gammal som Hugo.

Theo med sin Cathrine

Där fick vi en härlig wokgryta med Quorn. Till kaffet hade Kerstin bakat en kaka med passionsfrukt. Inte nog med det. Hon hade även gjort scones. Mums!
Under tiden vi knaprade i oss allt detta gott, fick Hugo sin knorr. Den var populär!

Hugo med knorr

Nu hade klockan redan blivit mycket, så det var dags för oss göteborgare att åka hemåt.
Denna korta promenad, utvecklades ju till en lång, härlig heldagsutflykt!