Nya marker
När jag nosar omkring i skogarna, så hittar jag alltid mängder av fina saker.
En dag kände jag plötsligt en välbekant doft. Men jag kunde inte riktigt placera den…
Doften var tydlig, men ändå obestämbar…
Nu är jag mycket närmare, den måste vara här någonstans…
Hääääär maaaatte! Hääääär! Kom hiiiit! Jag har deeeen!
Titta jag har hittat årets första mördarsnigel! Det var alltså det som luktade!
Tänk vilka fynd man kan göra i skogen!
I lördagskväll var jag själv hemma. Chattade lite med mina kompisar på nätet, smaskade på ett märgben och hade det lugn och skönt. När matte och husse väl kom hem, berättade doften att de hade varit på kalas hos Atlas! Han är en stilig, ståtlig och vacker eurasier. Här ser ni den enda bild från festen som var något att ha, enligt mig…
(mattes tillägg: Förrutom Atlas så var det Yvonne Benzian som fyllde 50 som hade kalas i Atlas hem. Ett väldigt trevligt och gott kalas!)
Trots gårdagens kalas, var vi uppe tidigt nu på söndagsmorgonen.
Mina människor hade bestämt träff med schäfern Djiin och hans Anneli + boxern Dixie och hennes Gerd att mötas här.
Här står matte Fia framför Bertilsons Stuga.
Stackars Bertilson! Det var inte mycket till stuga! Men han kanske har något annat att sitta i när det stormar…
Först var Anneli ute och gick alldeles själv i skogen. Hon hade med sig mängder av träbitar när hon gick ut. Men när hon kom till oss igen, hade hon inte en enda!
– Först fikar vi! sa jag till mina människor. Sen skall vi hjälpa Anneli att hitta sina träbitar!
Efter fikan, som bestod av husse Jockes nybakade bröd och Svennes kaviar, tog jag med mig tjejerna i skogen. Här skulle det hittas träbitar!
Jag hittade en pinne på direkten! Matte hurrade, husse skuttade, Anneli blev superglad och Gerd ropade glädjetjut!
Men jag visste att det fanns fler. – Kom igen nu tjejer, nu kör vi!
Anneli hade gått långt i skogen, men jag orkade minst lika länge. Och jag fann alla hennes borttappade pinnar!
Skönt att kunna hjälpa till!
Gott med vatten efter ett sånt långt spår.
Inte nog med att jag fick leta upp mängder pinnar efter Anneli, nu skulle Dixie ut och leta upp ännu fler!
Men denna gång fick flickorna klara sig själva. Jag stannade kvar och höll husse sällskap.
Nu hade både Dixie och jag fått leta pinnar i skogen.
Djiin ville också göra det!
– Snälla Matte-Anneli! Kaaaan inte jag också få leta pinnar i skogen?!?!
Anneli är en bra matte, Djiin fick också leta pinnar!
Inte nog med att Djiin fick leta efter tappade träbitar – han fick gå fint på en stor gräsplätt också! (mattes tillägg: appellplan kallar många andra denna typ av gräsmattor)
Här hoppar Djiin lätt över ett plank. Djiin är min idol!
Det tar på krafterna att leta pinnar och lära sig av sina idoler.
Nu skall jag vila lite. Inte somna! Bara vilaa…
MorrMorr o Farr Farr
15 maj, 2006 @ 07:32
Hej Hugo! Du har så rätt! Man ska leva livet leende! Hugo! Passa på att gratulera Matte på SOFIADAGEN! Alltså idag!
SVAR:
Har matte namnsdag idag den 15 maj!? Hoppas det blir bullar då idag!
Voff!
Hugo
Anneli
15 maj, 2006 @ 07:41
Hej Hugo!
Visst hade vi kul i skogen igår. Hörde av min matte att du spårade själv utan matte och husse för att du ville komma först till pinnarna? Det har jag också gjort. Man klarar ju det bra själv, matte skulle ju inte hitta om hon ens försökte. Jag har gjort precis likadant fast då kom min matte springande efter, ropande att jag skulle stanna så hon skull få tag på linan??? Hon kan väl komma vid pinnarna så jag får godis?? Din husse hade med sig jättegott bröd, sa matte.
SVAR:
Djiin, va skönt och höra att du, min idol, också har gjort så. Då måste det ju vara rätt! 🙂
Tack för träningen igår!
Voff!
Hugo
Axel
18 maj, 2006 @ 14:46
Hej Hugo,
Det var länge sedan vi såsg och jag längtar efter dig. Jag ser ibland hundar på stan som jag kallar för Hugo men de förstår inte vad jag menar.
Kram
SVAR:
Hej Axel!
Det var så länge sedan vi sågs! Kan du inte se till att din pappa har ordenligt att göra vid datorn, så kan du och din mamma komma hit tugga på ett märgben eller två! Det tycker jag hade varit trevligt!
Voff!
Hugo