Vinter och päls
Året har börjat bra med snö och kyla. Härligt! Då får jag ju äntligen användning för min päls!
Denna pälsen använder jag under vinterhalvåret. Sedan lägger jag av mig den, strå för strå, på golvet hemma.
Där försvinner de små håren sedan in i en maskin, som låter “swishihihisshissisii”. Otroligt praktiskt!
Här är det snöiga vädret på väg in mot oss! Kom an bara! Vi tål det mesta!
Till slut räckte det även för mig faktiskt. Bara att packa ihop och åka hem till värmen.
En kväll kom det en liten människa på besök. Jag har träffat honom förut. Han heter Axel!
Vart han än går brukar han ha med sig två stora också. En av de där två, ser ut som husse, men ändå inte…
Vet inte vad han tycker om mig riktigt. För varje gång vi ses blir han röd i ögonen och så rinner det vatten ur dem! Jag har hört att det är så människor visar att de är ledsna…
-Voff! Nu har jag dig! Trodde du att du skulle kunna gömma dig Axel!?
Jag ser allt! Och jag kan sniffa fram vad och vem som helst!
-Men han luktar ju så gott! Snälla matte, kan jag inte få ta en liten, liten bit…! ?
Äntligen så fick jag ett ben! Dock inte Axels ben, utan ett vanligt hederligt märgben, som nog någon ko har använt tidigare.
Idag har jag och matte varit ute på ett riktigt äventyr! Matte har länge pratat om att hon och jag skulle göra detta någon dag. Men inte trodde jag någonsin att detta skulle bli verklighet!
Men si, idag skedde det – vi åkte med något som kallas “spååvann”!
Precis en sån här var det!
Det var nästan som att åka bil, men ändå inte. I spååvannen fanns det varken en skön ullpläd eller något vatten. Men så åkte vi inte så länge heller.
Matte och jag gick en liten promenad, då vi träffade allt från hästar, hundar till tvåbeningar.
Sen gjorde vi om samma sak och åkte alltså tillbaka med en likadan stålorm som vi åkte dit med.
Det var så spännande att det killade i hela kroppen!
Man blir ganska trött av att åka spååvann skall du veta.
Men jag kan klart rekommendera det!
Mitzi
17 januari, 2006 @ 22:51
Har hört att det finns en sådan “slurp”-maskin som heter Hoover. Det tyckte matte att jag skulle kallas i min ungdom. Allt försvann nämligen, 33 kulspetspennor, glasögon, trätofflor, en fåtölj, en kökssoffa, fönsterbräden, nattduksbordet, och säkert något mer som jag glömt nu. Fast häromdagen kunde jag inte låta bli, matte var långsam att få ut Julen, så jag hjälpte till med lite julgransplundring…..bar bara in det i sängen.
Suhayla däremot, hon kan hon fortfarande, men så har hon ju inte fyllt 2 år ännu. Sådana är vi, salukisar! :-)) De där metallormarna, fy vad de ser läskiga ut!
SVAR:
Va snäll du är som hjälper din matte med julutskjussandet! Jag gillar tomeluvan som skelettet Benjamin har haft över julen så mycket, att jag hämtar den varje gång matte lägger ner den i julkassen. Kan liksom bara inte låta bli…!
Skall tänka på dig nästa gång jag hämtar den!
Puffa lite på din matte från mig ikväll!
Voff!
Hugo
Ralf Asklund
18 januari, 2006 @ 07:22
Sicken fräckis du är Hugo!
Du har åkt spårvagn (den heter så) och vi har inte haft en aning om detta? Något kunde du väl berättat!
SVAR:
Ahaa, spårvagn! Tack, då vet jag!
Och någon nyhet måste väl även du MorrFar få läsa här på Doggboken!?!
Voff och puff puff!
Hugo
Habibi
18 januari, 2006 @ 12:01
Den spåvannen nr 5 åkte matte med varje dag fram-och tillbaka från skolan. Hon blev glad när hon såg att det var just den vagnen du åkte med.
Annars har min storebror Jashi åkt rulltrappa i Stockholms tunnelbana. Det var ingenting, tyckte han. Det skulle nog inte jag ge mig på förståss.
Habibi
SVAR:
Oao! Har han åkt rulltrappa! Det har jag inte provat. Än! För vad vet man…
Jag åker gärna i en sån, men jag undrar om matte vågar! Men nu när det gick så bra med den där spårvagnen (som MorrFar lärde mig att det heter) så kanske vi vågar ge oss ut på nya äventyr!
Puffa på matte Eva från mig!
Voff!
Hugo
kerstin
18 januari, 2006 @ 21:00
Äntligen Hugo!
Om du visste vad vi har väntat, du gör så mycket kul. jag har bara åkt spårvagn en gång så nu leder du. Kramvoff från oss i Varberg genom Kerstin