Följetång
Detta med min huggtand har blivit en otrevlig följetång!
För massa veckor sedan (tre enligt matte), togs min huggtand ut under en lång operation. Efter några veckor fick jag infektion där tanden hade suttit, och åt små vita piller i många dagar (10, för att vara exakt). Gott! För runt varje sånt där pilller ligger det ett tjockt lager mjukost!
Men så i går (eller “tisdag” som matte kallar det) åkte vi till farbror Veterinär igen. Matte och husse tyckte nämligen att jag återigen var grinig, okelig och luktade illa. Och tydligen tyckte han den där vetten det också. För jag fick en spruta, sen minns jag inget mer!
Matte har berättat att jag först blev petad i munnen, sen röntgad och efter det åkte jag in på operationsrummet. Sen minns inte matte heller något mer! Men tydligen har vetten berättat att de skrapade, klippte och sydde… Mysigt!
Det tog inte så många timmar denna gång. Jag fick komma hem till Bråk-Brumma redan på kvällen.
Idag mår jag klart bättre! Och så får jag ju fler piller; både penicillillilin (de där pillrena med mjukost runt, alltså) och såna där andra bruna piller som gör att ingenting i hela kroppen gör ont, såna som gör att allt bara känns finfint!
Detta hoppas jag är sista avsnittet i denna ganska tradiga serie…
Voff!
Hugo
